dermatoskop2

Om hudcancer

Hudcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och i många andra delar av världen. I Sverige upptäcks cirka 50 000 nya hudcancerfall per år. Det är angeläget att känna igen de viktigaste formerna. En del hudförändringar uppfattas som tidiga former av hudcancer och vissa av dessa kan med tiden utvecklas till allvarlig hudcancer. Andra former av hudcancer växer endast lokalt i huden och ger inte upphov till allvarlig sjukdom men kan förstöra vävnaden på platsen och försämra livskvaliteten för den som drabbas.

Malignt melanom (MM)
Malignt melanom är en allvarlig form av hudcancer. Mer än hälften av de maligna melanomen i huden är ytliga när de upptäcks. Om ett ytligt malignt melanom lämnas utan åtgärd riskerar det att växa ned på djupet och då ökar risken för att sjukdomen skall sprida sig till andra delar av kroppen. Det är därför angeläget med tidig upptäckt så att förändringen kan tas bort.

Nedan anges några av de tecken man skall vara vaksam på vid kontroll av pigmentfläckar i huden

A = Asymmetry; oregelbundet utseende
B = Border; ojämn kant
C = Colour; flera färger
D = Diameter; mer än 5 mm stor
E = Evolution; förändring över tiden

Den viktigaste faktorn är förändring över tid. Har pigmentfläcken ändrat utseende (färg, form, storlek), börjat klia eller på annat sätt upplevts som irriterad bör du uppsöka läkare.

Skivepitelcancer (SCC)
Skivepitelcancer uppträder som en hudfärgad eller rodnad, ofta hård, ibland ömmande hudknuta med gulvita skrovliga fjäll. Vissa gånger ses endast ett mindre sår med sårskorpa. Det är viktigt att nytillkomna sår, förhårdnader eller vårtliknande förändringar i huden blir bedömda av hudläkare. Skivepitelcancer uppträder i regel på solbelysta delar av huden, ofta i huvud-hals regionen (ansikte, hjässa, öron, läppar) och på underarmar och handryggar. Andra vanliga platser är solbelysta delar av bålen och underben. Tidig form av skivepitelcancer växer endast ytligt i huden och kallas då för Morbus Bowen. Om skivepitelcancern vuxit djupare ned i huden finns risk för spridning till i första hand lymfkörtlar men även till inre organ. Det är angeläget med tidig diagnos och behandling av skivepitelcancer för att undvika risken för spridning. Den totala solexponeringen genom livet är en av de viktigaste orsakerna till uppkomsten av skivepitelcancer.

Basalcellscancer (BCC)
Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer i befolkningen och kan uppträda i olika former, ofta som en röd eller hudfärgad hudknuta, ibland lite glansig med en sårskorpa centralt. Den kan även uppträda som en eksemfläck eller som ett mindre svårläkt sår. Basalcellscancer skadar huden lokalt och i vissa fall även vävnaden under huden men den ger ytterst sällan upphov till dottertumörer. Basalcellscancer uppträder oftast på solbelysta delar av kroppen och är vanligast i huvud-hals regionen. Den totala soldosen genom livet men även tillfällig, intensiv solexponering anses vara de viktigaste orsakerna till uppkomsten av denna typ av hudcancer.

Aktinisk keratos (AK)
Aktinisk keratos är en solskada i huden och uppfattas som en tidig form av hudcancer. Den uppträder som en liten rodnad, fjällande fläck eller som ett ytligt mindre sår med sårskorpa. Storleken kan variera från några mm upp till ett par cm. Aktinisk keratos kan vara lättare att känna än att se – stryker man handen över huden kan man känna mindre förhårdnader eller skrovligheter. Ibland uppträder enstaka aktiniska keratoser men många gånger ses större hudpartier täckta av flera sammanflytande aktiniska keratoser. Dessa förändringar ses i regel inom kraftigt solexponerade och solskadade hudområden, framförallt i ansiktet och på hjässan men även på överkropp, underarmar och handryggar. Tidig behandling av aktinisk keratos kan förhindra utvecklingen till skivepitelcancer.